Lilypie Maternity tickers

fredag 26 november 2010

Nästa del i följetången

Igår hittade läkaren ett foster, men det är litet. Frågade hur det kom sig att ingen sett det tidigare och svaret blev att hon varit envis i sitt letande (tyckte dock inte hon kollade mer än andra men det kan kanske inte jag bedöma). Hur som helst så kvarstår bedömningen och missfall är högst sannolikt. Läkaren ville att jag skulle ta ett nytt hCG-prov (graviditetshormon i blodet) men tyvärr hade labbet stängt så jag fick en tid nu i morse.
 
Började fundera på olika abortmetoder - invänta naturligt förlopp, medicinsk (knapra piller) eller operation (skrapning). Var nog inne på att avvakta 1½-2 veckor och sen knapra piller... Skönt att ha tid innan jul om någon komplikation skulle uppstå och slippa oroa sig under semestern.
 
Nu i eftermiddags ringde läkaren. Provresultaten från i morse hade kommit tillbaka och hCG-värdet hade fortsatt öka ganska mycket (50000). Så hon vet inte riktigt vad det är frågan om... Ska kanske tillägga att hon är medicinskt ansvarig på kliniken som ska vara Sveriges bästa på ultraljud. Hon har dessutom uttalat sig som expert i flera artiklar och på radio kring feldiagnostik där foster aborterats eller nästan aborterats trots att de levde... Hur som helst, hon är orolig att det ska finnas ytterligare en graviditet som sitter någon annanstans (t.ex. i en äggledare) vilket var det jag sökte för från början men som sedan avfärdats (fast jag tyckte själv inte att hon lät övertygad om att det är svaret).
 
Nästa steg är en ny tid på onsdag.
 
Egentligen är det ju jätteilla - kan eventuellt vara utomkvedsskap, men konstigt nog har det tänt ett hopp hos mig igen. Jag har även tidigare tänkt att smärtan jag hade (31/10) kanske var en ny ägglossning och att den graviditet jag hade innan har avbrutits.
 
ÄL 31/10 skulle innebära v 5+5 idag. Det stämmer bra med fostrets storlek och mitt hCG-värde.

onsdag 24 november 2010

Skön 1½ vecka

Igår hade jag fått ett meddelande på mobilsvaret - lyssnade av det igår kväll och beskedet var att min tid imorgon (alltså idag) hade blivit inställd. Blev erbjuden en tid på förmiddagen istället men det fungerade inte alls för mig med tanke på jobbet. Blev uppringd av en sköterska nu på eftermiddagen och har fått en ny tid imorgon.

Den senaste 1½ vecka har varit så skön. Inga läkarbesök var och varannan dag med nya diagnoser som man ska söka information kring på nätet. Första veckan njöt jag bara av att vara gravid (eftersom jag antagligen inte ska vara det så länge till). De senaste dagarna har jag alltmer förberett mig på att det snart är över och tycker också att graviditetssymtomen avtagit (vet inte om det är faktum eller bara inbillning).

Hur som helst. Träffar läkare nr 7 imorgon :-) Gör faktiskt inget att det blir ytterligare en även om jag fick förtroende för läkare nr 6. Känns som det blir "avslutet" (även om jag fortfarande kan fantisera om ett mirakel). Måste då börja funder på hur länge jag vill gå och vänta på naturligt förlopp innan jag lägger mig på operationsbordet. Nåväl - kanske ingen idé att klura på det ikväll.

fredag 19 november 2010

Illamående

Började må lite illa nu på förmiddagen... sitter och smuttar på en smoothie just nu och då känns det bättre. Har mått liiiite illa ibland på eftermiddagarna när jag kommit hem - trött och hungrig.

Tänker att jag kanske inbillar mig... hur som helst så står jag gärna ut med illamående om belöningen blir en liten knodd.

onsdag 17 november 2010

Hoppet finns kvar

Det sägs ju att hoppet är det sista som överger människan... jag har inte gett upp hoppet. Börjar allt mer tro att jag faktiskt är gravid "på riktigt" vilket är lite läskigt eftersom läkaren inte tror på någon bebis.

Har hittat en blogg med en hel massa underbara berättelser:
http://www.familjeliv.se/Forum-4-252/m39484246-1.html
... det är t.o.m. en person som fick en fullt frisk bebis fast det inte syntes något på VUL i v 10.

Kanske vet vi om en vecka... kanske måste vi vänta längre än så.

En annan tråd med lite hopp om att läkarna kan ha fel:
http://www.familjeliv.se/Forum-4-252/m55305674.html

En till:
http://www.familjeliv.se/Forum-2-113/m55148063.html

måndag 15 november 2010

Besök på Ultragyn

Dagens besök på Ultragyn resulterade i ett mycket bra besked. Inga tecken på mola/druvbörd. Oh vilken lättnad. Ett vanligt missfall känns helt ok men mola hade inte känts så kul.

Fick träffa en läkare som jag fick förtroende för - äntligen - så skönt!
Skulle dock träffat en annan läkare men det hade blivit något fel och de löste det snabbt och snyggt.

Har nu en bild på hinnsäcken med gulekroppen. Har även ytterligare en uppklarning (hinnsäck) som är tom alt. blodfylld. Läkaren tror att jag haft en tvillinggraviditet men att den ena inte utvecklats. Han tycker att den andra (den med gulesäcken) också borde ha ett synligt foster så utsikerna är fortfarande inte så goda, men det känns så skönt. Han svarade på mina frågor på ett mycket professionellt sätt utan att bara avfärda dem. T.ex. skulle det kunna vara så att min första graviditet slutade utvecklas, att äggstocken släppte ett nytt ägg och att hinnsäcken med gulekroppen inte är så långt gången som vi tror (osannolikt men möjligt).

Återbesök nästa onsdag!

Lite info om hinnsäck och gulekropp
Hinnsäcken är uppmätt till 21 mm. Läste precis att man "ska" se en gulekropp när hinnsäcken > 20 mm och ett foster när hinnsäcken > 25 mm. Det ger ju lite hopp iaf.

The yolk sac and embryo should be readily identified when the gestational sac reaches a certain size -- a yolk sac should be seen when gestational sac is 20mm and a fetal pole should be seen when the gestational sac reaches 25mm.
http://en.wikipedia.org/wiki/Gestational_sac

Ett intressant fall angående olika läkares olika bedömningar:
8 weeks pregnant according to U/S but no fetal pole. Help!!

torsdag 11 november 2010

Tomhet

Känner mig ensam och utsatt.
Idag ringde läkare nr 5 och undrade om jag hade några frågor kring gårdagens hCG-värde. När jag undrade om det inte borde ligga högre om det var en mola svarade han iställt på att jag har så högt hCG att man borde se mer på VUL. Samma argument om och om igen och problemet är ju att jag inte kan köpa det helt och fullt.

Har börjat berätta om att jag känner ett par som blev hemskickade med abortpiller som hon aldrig tog och att de fött en frisk bebis. Då blir de tystare...

Läkare 5 sa att han inte kände sig tillräckligt insatt i ärendet utan skulle be läkare 4 ringa upp. Men han har ju bara träffat mig i 10 min - jag vill mycket hellre fortsätta ha kontakt med läkare 3!

Så blev det. Läkare 3 ringde, men då satt jag på tåget, åkte igenom tunnlar så jag hörde bara bitvis vad han sa och samtalet bröts flera gånger. Inte heller så att jag kunde prata säkskillt öppet i tågkupén...

Känner verkligen att de tror att jag inte vill inse fakta och jag HATAR att de refererar till normalfallet som om ingenting annat existerar. Får mig att tappa förtroendet. Det klassiska argumentationsdilemmat uppstår - jag förklarar ännu mera på mitt sätt och de förklarar ännu mera på sitt sätt och vi hamnar längre och längre ifrån varandra i förståelse.

Om jag uppfattade läkare 3 rätt tycker de att jag inte ska vänta till fredag med besöket på specialistkliniken. Ska ringa imorgon och se om jag kan få en tid på måndag (men behålla tiden på fredag för uppföljning).

Jag skulle så gärna vilja att man visade normalfördelningskurvor för hCG och inte bara prata om "hur det brukar se ut". Tycker det är så tråkigt att jag inte kan ha en bra dialog med läkarna. De presenterar ju så lite fakta!

Mr kommer hem imorgon. Längtar så otroligt mycket efter honom - att få kramas och tänka att det kommer bli bra. Förr eller senare - på något sätt.

onsdag 10 november 2010

hCG-värde

Väntade på svar angående hCG men hörde inget så jag ringde själv nu vid kl 19.

hCG låg idag på 23600
Det betyder + 53 % sen i söndags. En fördubblingstid på 4.87 (så den har ökat). Fördubblingstiden bör ligga på minst 3.5 i vecka 6-7. Normalt värde för v 6-7 är 7650-229000 så där ligger jag bra och eftersom intervallen är så stora i alla veckor får det mig att fundera på om alla inte har en jämn och stabil utveckling utan att det även kan ske mer i trappsteg.

Barnmorskan jag pratade med sa att läkare 4 skrivit i journal: "misstanke om druvbörd - överenskommit skrapning". Överenskommit - säkert - det är ju läkaren som bestämt det!

Ska ringa Ultragyn imorgon och meddela mitt nya hCG och fråga om de tycker jag borde komma måndag istället för fredag nästa vecka.

Berg- och dalbana

Vilken berg- och dalbana... först risk för utomkvedshavandeskap där äggledaren ofta opereras bort, sen tron att det skulle leda till "vanligt missfall" (vilket kändes som en vinst) och nu risk för molgraviditet (druvbörd) med risk för elakartad cancer som kan sprida sig och inget försök att bli gravid på minst sex månader men kanske ett år...

Väntar fortfarande på besked om dagens hCG-värde.

Kan lägga till att vanliga symptom vid druvbörd är:
  • högt blodtryck (jag har lågt 101/70 idag)
  • huvudvärk (nix)
  • illamånede (nix)
  • buksmärtor (inga smärtor)
  • ögonsymptom (nix)
Så min "diagnos" är baserad på VUL där läkaren sa att det kunde vara en muskelknuta eller slemhinna...

Ultragyn - känns tryggt

Nu har jag bokat in en tid på Ultragyn (specialistklinik i Stockholm). Fick först en tid på måndag (dagen innan planerad operation) men när jag frågade om det inte ev fortfarande var tidigt så fick jag en tid på fredag nästa vecka. Det känns bra och tryggt!

Sjukhuset ska ju ringa angående dagens hCG-värde i eftermiddag. Om det ligger väldigt lågt eller väldigt högt så bokar jag om tiden på Ultragyn till på måndag och annars så ber jag att få avboka/skjuta upp operationen på tisdag.

Ultargyn har bra utrustning och specialiserade läkare. Känns bra och tryggt! Kommer kunna lita på deras omdömde. Om det sedan blir operation (nästföljande vecka) kommer jag vara minst i vecka 9.

Dagens omtumlande besök och mina tankar

Dagens omtumlande besök
Besöket idag blev ganska omtumlande för mig. Dels var jag själv. Mr är på kurs hela veckan. Läkaren var stressad och hade inte särkilt bra koll på mitt fall men mindes när jag berättade. Fotona från tidigare VUL kunde de inte hitta. Den äldre utrustningen användes vilket jag tyckte kändes så där.

Han hittade en uppklarning (som i vissa lägen ser ut som två). Han mätte den aldrig och jag glömde fråga.

Sen pratade han om ytterligare en uppklarning som kan först sa kunde vara en muskelknuta eller slemhinna men sen gick han över på att min graviditet är en druvbörd (mola).

Jag frågade vad riskerna är med att avvakta om det är en mola och först lät det inte som det var så stora risker sen berättade han att i 3 % av fallen blir det en elakartad cancer som sprider sig (till t.ex. lungorna eller hjärnan). Jag fick själv be om ett nytt hCG-värde och då sa han att det gick bra att ta ett nytt prov. Han sa att om det ligger på 22000 så är det ingen idé. Dumt nog glömde jag fråga om han tyckte att det var högt eller lågt. Sen sa han att vid mola beter sig hCG konstigt - ena studen kan det vara 350000 sen 150000 och sen 500000. Jag bad att någon skulle meddela mig dagens hCG-värde och det gick att ordna. Jag berättade att jag läst många historier där man inte sett något förääns v8, 9 eller 10 och att flera även haft högt hCG. Det avfärdade han och jag kommenterade "ja, de kanske ljuger". Det kom också en kommentar i stil med att han höll med läkare 3 om att det behövdes en skrapning. Han sa att han skulle boka in operation och jag frågade om det skulle göras en undersökning innan för att kolla om det trots allt såg bra ut. Han sa att han skulle göra ett nytt VUL innan och om det såg bra ut så är ju allt bra...

Allt gick snabbt - jag fick springa efter honom i korridoren och han ropade att han skulle se om han kunde hitta en operationstid imorgon torsdag. Jag sa att torsdag inte passar så bra och fick svaret att han då skulle kolla fredag. Då jag sa att Mr är borta hela veckan frågade han om fredag em gick bra men jag svarade att han kom hem sent och då sa han att han hade operationsdag på tisdag.

Mitt hCG-prov togs och jag gick hem. ALLT SOM ALLT VAR JAG DÄR I 15-20 MIN.

Vid huvudentrén ringde de igen. Sköterskan som tog mitt hCG-prov hade glömt att jag skulle till operationsplaneraren. Fick fylla i en hälsodeklaration om tidigare sjukdomar etc. Sen gick hon igenom rutinen för tisdag och fick veta att det handlade om en skrapning. Berättade att jag skulle äta både panodil/alevdon och ipren/ibuprofen hemma på morgonen. Jag frågade då om det inte kunde vara skadligt för fostret om det visade sig på VUL att allt var bra. Hon frågade då var jag skulle göra VUL (på mottagningen/avdelningen eller på operation). Det har jag inte fått någon information om svarade jag och då ringde hon läkaren för att kolla. Den skulle jag göra på operation blev svaret. Sedan vskickade hon med mig en påse med tre tabletter som jag också skulle ta hemma. Vad är det för tabletter frågade jag? Det är för att mjuka upp livmoderhalstappen blev svaret. Återigen fick jag fråga vad det innebär om VUL skulle visa att allt såg bra ut. Hon såg avvaktande ut så jag berättade att jag känner någon som blivit hemskickad med abortpiller inför skrapning, att hon struntade i att ta pillren och innan operation så hittade de hjärtat och att hennes bebis är född och frisk. Jag måste prata med läkaren blev svaret.

Under tiden fick jag ta blodtryck (101/70) och blodvärde (144).

Operationstanten kom tillbaka och sa att jag skulle komma på tisdag morgon för VUL och isf ta tabletterna där på morgonen.

Sen fick jag gå hem.

Mina tankar
Först och främst så är jag väldigt förvirrad över alla olika "fynd" och diagnoser som ställts den senaste veckan och hur de så snabbt vill döma ut min graviditetet. Det verkar inte finnas särskilt mycket statistik/forskning att basera detta på.

Visst är jag inställd på att det är stor sannolikhet att detta inte kommer sluta med en bebis men varför agera så fort?

Känns lite jobbigt att det blir så lite fokus på arbetet - ständigt något nytt som ska undersökas. Först utomkvedhavandeskap, sen missfall och idag är läxan druvbörd.

Känner spontant att jag inte vill operera mig på tisdag utan få en remiss till ultragyn. Jag vill bli undersökt med bra utrustning av en läkare som inte bara refererar till normalfallet utan som faktiskt sett mer annorlunda graviditeter.

Sammanfattning - so far

Torsdag
  • VUL: två olika läkare såg ingenting
  • hCG: 11000
--> misstanke om utomkvedhavandeskap

Fredag
  • VUL: läkare 3 hittade direkt två "uppklarningar" och graviditetsvävnad (men tyckte att han borde se mer med tanke på högt hCG-värde
Söndag
  • VUL: läkare 3 hittade ingenting med den gamla maskinen men hittade sen uppklarning/ar (en i vissa lägen, två i andra). Mycker graviditetsvävnad.
  • hCG: 15400 (lite dålig ökning)
--> Misstanke om utomkvedhavandeskap avskrevs

Onsdag
  • VUL: läkare 4 hittade uppklarning (en i vissa lägen och två i andra) samt en annan uppklarning som han sa kunde vara en muskelknuta, slemhinna eller många blåsor a la en mola.
  • hCG: väntar på svar
--> Enligt läkare 4 är det en druvbörd (mola)

tisdag 9 november 2010

En liten gnutta hopp

Inget blod idag och summa summarum kom det ju väldigt liiite igår (dessutom brunt). Det är ju vanligt att blöda lite under graviditeten men med tanke på läkarnas uttalanden är det klart att jag inte ser så positivt på ens den minsta blödning...

Hur som helst - imorgon ska jag träffa läkare 3 (eller 4 - det var ju två som undersökte mig i torsdags). Om han inte hittar något hoppas jag på ett nytt hCH-prov. Om värdet minskat vill jag ta ett nytt även på fredag, men vi får väl se vad han säger.

måndag 8 november 2010

Missfall på G (v 6+0)?

Igår kväll vid kl 23 kom det lite rött färskt blod (ca 1x2 cm stor fläck i trosskyddet + lite på toapappret). Kände givetvis att nu sätter missfallet igång. La ut handdukar i sängen osv för jag tänkte att det skulle blöda mycket under natten.

Inget mera blod förräns kl 10 idag - då riktigt mörkt (röd-brun-svart) i tunn konsistens på toapappret (lite större än en femkrona).

Vet givetvis att risken för att detta är ett missfall är jättestor med tanke på mina läkarbesök osv men kan ändå inte ge upp hoppet helt och fullt - många har ju blödningar under graviditetet. Tänker också att det kanske kan vara en tvilling som kommer blöda ut medan den andra klarar sig.

Tänker just nu mest på att det lika gärna kan få börja blöda på rejält så jag får veta men samtidigt känns det bra att jag kan förbereda mig känslomässigt - lite i taget.
FORTSÄTTNING FÖLJER...

söndag 7 november 2010

Återbesök

Tidig avfärd till sjukhuset idag (söndag morgon). Först för att lämna blodprov och sen nästan 2 h väntan... Samma läkare som i fredags. Mitt hCG-värde hade ökat till 15400 (+40 % mot normala +60 %) och det tog lång tid innan han hittade vätskeblåsan/orna. Han är förbyllad! På onsdag ska jag tillbaka och träffar då en annan läkare för att få nya ögon på "mitt fall". Då slipper jag dessutom fasta eftersom de nästan helt avfärdat utomkvedshavandeskap (pga ökat hCG och tjock graviditetsvävnad i livmodern).

Mr och jag tänker dock inte ge upp helt än även om det så klart är mest sannolikt att det inte går hela vägen. Finns många solskenshistorier att läsa om på nätet och här kommer några länkar:

fredag 5 november 2010

Ovisshet

Så var vi hos läkaren idag... Herr doktor gjorde en ny undersökning. Han hittade två vätskeansamlingar direkt (den ena lite mindre) och tyckte att den större såg ut att vara graviditet i v 4 (enligt mina beräkningar är jag i v 6 och enligt läkaren i v7).

Jag fick korrigera lite fakta från dagen innan (den läkaren pratade inte så bra svenska) bl.a. att jag INTE haft blödningar. Då tyckte inte herr doktor att jag behövde skickas till operation direkt. Däremot tyckte han att det han såg inte var tillräckligt utvecklat jämfört med mina hCG-värden. Det är "ingen vanlig graviditet" som han uttryckte det.

Fast det kan ju variera så mycket tänker jag...

Sen ville han ta ett prov från vävnaden i livmodern - p.g.a. det skulle jag börja blöda och på så sätt påskynda missfallet samtidigt som han kunde skicka det för undersökning för att få reda på att det verkligen var graviditetsvävnad och därmed utesluta utomkvedshavandeskap.

Jag tyckte det var lite förhastat - speciellt eftersom de bara har ett hCG-värde att gå på och det brukar krävas minst två, så då gick han med på att avvakta. Läkaren tror ju att jag är 4-5 dagar längre i min graviditet eftersom han beräknar från senaste mens och jag från ägglossning och det kan ju också påverka vad han förväntas kunna se. Funderar också lite på om det kan ha varit tvillingar som bidragit till de höga värdena men att den ena är på tillbakabildande. Jag ska dit söndag morgon för nytt blodprov och ny underökning. Känns bra att vänta. Jag har ju inte ont!

Har läst massor med berättelser på nätet där man inte sett någonting så här pass tidigt, två exempel:
Skulle givetvis vara skönare med "vanligt" missfall än utomkvedskap men jag hoppas fortfarande på ökade hCG-värden och att "vätskesamlingen" ska ha växt till sig till på söndag och att t.ex. "gulekroppen" syns.

Gynekologisk vårdavdelning

Är lite förvirrad... var på sjukhusets gynekologiska mottagning igår. Läkaren ringde igår och jag hade hCG-värde på 11000 vilket är högt så idag ska jag tillbaka till den gynekologiska vårdavdelningen.

Enligt mina statistiska efterforskningar på nätet (bl.a på http://www.advancedfertility.com/earlypre.htm) så är det högt men inte omöjligt för (ÄL+24, dvs v 5+3). Jag kan max varit i v 5+5 igår (då Mr var bortrest en hela veckan innan ÄL). Tänkte inte på att berätta det för läkarna igår och utifrån senaste mens kan de tro att jag var v 6+3... Berättade när jag haft ÄL men inte så säkert att de "litar" på det.

Har också fått statistik på att endast 9 % av utomhavandeskapen går upp i så pass högt hCG-värde som >10000 (http://www.advancedfertility.com/ectopic.htm)

Överallt där jag läst står det att det måste gå minst två dagar mellan hCG-testerna men de har sagt åt mig att fasta. Enligt våra egna spekulationer så är det för att på så sätt ha större chans att se något men enligt receptionisten så står det i min journal att det kan bli operation idag. Jag VÄGRAR! Har inte haft ihållande smärta sen i söndags och att jag tyckt mig haft svaga stickningar i vänstersidan kan ju lika gärna vara inbillning. Jag har ju blivit jättenojjig!

Mr följer med till sjukhuset idag så det känns kanon - en "säkerhetsspärr" så att de inte lurar i mig att jag måste operera mig idag.

HÅLLER TUMMARNA!

torsdag 4 november 2010

VUL (v 5+3)

Idag var jag på gyn och gjorde ett VUL. Läkarna såg ingenting (men dock en vätskesamling i livmodern - som jag läst mig till på nätet skulle kunna vara fostersäck etc. men att det är för tidigt att avgöra). De såg inte heller något i äggledaren, så det var ju en bra nyhet. Kan ev. vara så att det tog lite längre tid för ägget att fästa i livmodern och att jag inte är så långt gången som jag tror.

Urinprovet visade på graviditet och sen togs blodprov för att mäta HCG-nivån. Läkaren ska ringa nu i eftermiddag om HCG-nivån är hög (eftersom de då borde ha sett något) och isf ska jag komma in igen imorgon - annars på tisdag för nytt VUL och blodprov.

onsdag 3 november 2010

MVC & VUL

Det är så mycket förkortningar... Ringde MVC igår för att boka in ett första besök - skulle inte bli förrän v12 först men tillsist hittade hon en tid v10 (9+0). Känns dock långt kvar - fyra veckor - speciellt med tanke på att det kan vara utomhavandeksap, så idag försökte jag boka in tid för VUL hos en privat gynekolog men de hade fullt så får prova någon annanstans imorgon.

31 oktober

Dags för en underbar höstdag i stugan för att bl.a. ta upp båten och tömma frysen. Strax innan vi ska åka får jag riktigt, riktigt ont i vänstra äggledaren (tror jag). Slutar med att pojkvännen och pappa åker själva. Efter 40 minuter släpper värken och jag får promenera runt i stan och njuta av solens reflektioner i de höstfärgade löven. Vackert! Tänker fortfarande att det är början på ett missfall.

28 oktober

Jobbresa i två dagar... Oj oj oj vad jag inte har koll. Middag på kvällen och det kommer in rimmad fjällröding. Hade säkert gått att äta men jag var inte säker och jag kunde ju inte fråga någon. Huvudrätten beståd av extremt rött kött. Kollegorna tittade mycket misstänktsamt på min tallrik och la ihop 1+1 eftersom jag dessutom tackat nej till vin. Som tur är har de hög social kompetens och antecknade endast för sitt inre vad de sett :-)
Blir så himla nojig och tänker hela tiden på hur det känns. Molvärk! Om det gör för ont tänker jag att det är något som gått fel och om det inte gör ont alls är det samma sak. Innan jag åkte hem blev det därför ett besök på Apoteket för inköp av ett nytt graviditetstest som sedan utfördes på tågets toalett - charmigt värre! Nu var hur som helst pluset mycket starkt så ingen tvekan om att mina hormoner fått spratt.

23 oktober

Lördag morgon och jag var ganska säker på att min mens skulle komma den dagen (hade haft förvärkar sen planet hem från en jobbresa på onsdag eftermiddag). Kände ändå att jag inte ville gå och vänta hela dagen så jag plockade fram mitt livs första graviditetstest... Väntade 2 minuter och INGENTING (och jag hann tänka att det var som jag trodde) men bara några sekunder senare så såg jag även ett svagt plus. Visade pojkvännen och vi funderade lite över om det var ett pluss eller ej och jämförde med bruksanvisningen. Det stod ju att även ett svagt plus betydde gravid, men det var ju svagt... vi vågade inte riktigt tro på det. Söndag morgon och dags igen (test 2 av 2 i paketet) och resultatet blev ett ungefär lika svagt plus men det dök upp redan efter 1 minut så nu vågade vi tro på det. Gravid!